Finsk idrottshistoria

Idrottsrörelsens utveckling i Finland

Medborgarverksamheten inom idrotten har förändras väsentligt sedan den första idrottsföreningen grundades år 1856. De olympiska spelen i Helsingfors var ett betydande kraftprov för den unga staten. I dag är idrotten mångsidigare är någonsin förut.

Idrottsrörelsens utveckling i Finland under 150 år har sammanfattats i en tidskrift på tio sidor. Denna koncisa skildring baserar sig på många bilder och berättelser som tränger djupt in i nationens minne under årens lopp. Tidskriften beskiver idrottens medborgarverksamhet som en helhet samt idrottens relation till samhället under olika tidsperioder. Tidskriften ger också ett perspektiv på idrottens värdediskussion.

Idrottens skeden i ett nötskal

1800-talet:

Den spontana medborgarverksamhetens tid

– Den folkliga idrottskulturen blomstrar. Olika kraftprov och folklekar samlar människorna i byarna och på gårdarna. Idrottens organisering börjar.

1890-1910:

Från autonomi till självständighet – Perioden för idrottens organisering

– Idrotten i Finland tar del av den internationella organiserade tävlingsidrotten. I och med de olympiska spelen i Stockholm tar Finland steget in bland de betydande idrottsnationerna.

1920-30:

Den Unga Nationen – Idrottens nationella identitet byggs upp

– Den unga nationen behöver framgång vid de olympiska spelen för att bygga upp sin nationella identitet. Den kvinnliga identiteten byggs upp i gymnastiksalarna.

1940-50:

Återuppbyggnadens tid – Olympiska spelen ett kraftprov

– Tack vare de olympiska spelen i Helsingfors blir idrotten en ny förenande faktor för nationen under den svåra efterkrigstiden.

1960–70:

Statsstyrd politik – Idrotten en del av socialpolitiken

– Folket börjar intressera sig för motion. Arbetstiden förkortas och fritiden ökar. Finländarna invaderar motionsspåren.

1980-talet:

Välfärdsstatens ymnighetshorn – Idrottens tillväxt och differentiering

– Idrottsgrenarna ökar, utbudet och utövandet blir mångsidigare. Idrottens struktur kan inte möta den förändrade efterfrågan.

1990-talet:

Det europeiska Finland – Idrotten på många marknader

– Det europeiska Finland lever i en global värld. Inom idrotten växer mediemarknaden, inom motionsverksamheten servicemarknaden.

2000-talet:

Ett mångkulturellt Finland – Många idrottshistorier

– Idrotten är mångsidigare än någonsin förut. Idrotten har många olika betydelser. De ihärdiga ansvarsbärarna blir allt färre.

Utbildning och träning

Projektet ”En bra förening” utvecklar kunnandet i idrottsföreningarna

Finlands Idrott startade på hösten 2002 ett projekt under namnet ”En bra förening”, vars syfte är att öka kunnandet och entusiasmen i idrottsföreningarna utgående från deras behov och värderingar. Finlands Idrotts 15 regionala organisationer, 10 specialförbund, 7 idrottscentra, Finska Motionsidrottsförbundet, Ung i Finland rf och Arbetarnas Idrottsförbund samt deras distrikt deltar i projektet. Den strukturella målsättningen är att skapa ett omfattande samarbetsnätverk som stöder de lokala idrottsföreningarna. Den första utmaningen är att genomföra det nuvarande tränings- och utbildningssystemet i praktiken. Den viktigaste uppgiften är att samordna träningen som erbjuds av de olika instanserna.

Projektets nästa steg är att skapa ett koncept för vilka egenskaper och aktiviteter som en bra förening ska omfatta, oavsett idrottsgren. Denna process inbegriper gemensamma etiska principer, utveckling av ledarskap och operativt kunnande inom frivilligarbetet samt barn-, ungdoms-, hälso- och motionsaktiviteter. Denna utveckling ska så småningom leda till ett mera enhetligt och omfattande utbildnings- och träningssystem, vars uppgift är att stöda föreningsaktiviteterna i de olika idrottsgrenarna.

För att samordna den nuvarande träningen arrangeras distriktsmöten, som ska skapa utvecklingsnätverk för distrikten. Riksomfattande nätverksmöten arrangeras också 3-4 gånger om året.

Projektet koncentrerar sig inte enbart på att utveckla utbildningen inom idrottsföreningarna utan även på att stöda föreningsverksamheten i största allmänhet. Det väsentliga är att finna operativa modeller som når fram människorna och gör dem intresserade att uppliva den egna föreningsverksamheten.